lördag 6 februari 2010

En recension, typ

En liten recension av gårdagens event kommer här. 

Katastrofljud på alla "förbanden" - livsfarligt högt och distat.
Uselt dåliga förband med förinspelade bakgrunder.

Alison Hinds med band var bra och ljudet blev nu bra (fast hela publiken måste varit döv efter förbandens katastrofljud)
Merrymen Rhythm Section var bäst.

Får betrakta nattens socafête som en erfarenhet. Jag lovar t.ex. att jag efter detta aldrig mer skall gå på en tillställning där det används förinspelade bakgrunder




 

2 kommentarer:

  1. En riktig ljudtekniker fixar tryck i ljudet utan att nivåerna blir farliga. En kretin tror att han är kool bara för att han kan dra på max. Det sabbar för artisten och ingen i publiken kan tycka det låter bra. Med öronproppar låter det ännu sämre fast ofarligt...

    SvaraRadera